together we cry


Jag känner så jävla mycket, utan att kunna sätta ett enda finger på vad jag faktiskt har för känslor. Det är diffust. Väldigt suddigt. Men en kompis till mig sa igår att allt "at the end of the day" alltid handlar om att ha någon. Det är så jävla sant. Jag vill bara ha någon. Någon som bryter mitt mönster, lägger till en färgklick i min annars så gråa vardag. Ja, där har vi det. Det borde hända något nu. 

Nu ska jag återgå till att skriva ett manus som ska handla om Turning Torso. Var bara tvungen att få ur mig ett och annat. Tack för mig.


Hyllning till:
We Cry - The Script
Laughing With - Regina Spektor


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0